När doktorn ringde...
Hon sa även att vi nu testat allt vi kan göra, finns inget kvar att göra! Förutom.... operation. De ska alltså gå in i bröstvårtorna och knipsa mina mjölkgångar. Jag förstod vad konsekvensen av det skulle bli men var ändå tvungen att fråga. "Ja, du kommer
ju inte kunna amma, men ska vi se på en tid direkt då?!". Där stod jag mitt på jobbet, i fredagsruschen halvt gömd bakom en glasruta och kände hur tårarna började krypa fram. "Kan jag få fundera över helgen?". Vi bestämde att hon skulle ringa mig
i nästa vecka. Det är ingen stor operation och det är många som inte ammar men... för mig personligen är amningen ett sätt för mig att känna mig som en "bra mamma". Något jag ska göra, något jag vill göra! Jag har tidigare haft jättemycket mjölk och
för en som mig där mjölken verkligen har räckt till och blivit över så känns det så jävla fel att knipsa min chans till amning. Jag önskar ingen min olycka men fan! Jag som tidigare haft så mycket mjölk 😔 Detta tog hårdare än jag trodde! Jag har
istort sett bara gått och tänkt på detta sedan i fredags och varje gång fått en klump i halsen.
Det finns ju många alternativ till amning som istort sett är lika bra! Jag vet inte ens om vi ska ha fler barn. Efter det här känns det väldigt långt borta. Men jag är ju dum som låter bli att skaffa fler barn bara för att jag inte kommer kunna amma de.
Ne, jag är nog bara tillfälligt i ett lite ostabilt läge. Det kommer bli bra det här!
